Stockholm/Salem.
Fredagen 7/12 - 2007 samlades 5 patrioter från Skellefteå för att med hyrbil åka de 800km ner till landets huvudstad. Syftet med resan är att deltaga vid Salemmanifestationen, som hålls årligen för att minnas Daniel Wretström, en blott 17-årig pojke som mördades av ett mångkulturellt gäng.



Efter ca. 10 timmars bilfärd kom vi fram till Stockholm. Då uppstod lite smärre problem eftersom vägkartan vi hade med oss lämnade mycket att önska. Efter några timmars sökande hittade vi äntligen fram till vårt hotell, efter incheckning intogs ryggläge och några timmars välbehövlig sömn infann sig.

Vid 15 tiden på eftermiddagen lämnade vi hotellet för att ta pendeltåget till Rönninge station, ett stort antal polispatruller befinner sig på stationen vi skall åka ifrån. Dessa står förmodligen där för att samla upp stenkastande ungar från träskvänstern på väg från sin så kallade demonstration.
Tåget mot Södertälje blir försenat pga. av någon form av sabotage utförda av uppenbarligen sinnessjuka människor tillhörande någon av de Sverigefientliga vänstersekterna.

När vi kliver av vid Rönninge station och möts av ett massivt polisuppbåd, alla visiteras innan vi släpps in på parkeringsplatsen som utgör samlingspunkten. Där möts vi av ett stort antal patrioter ca. 5-600 som hittills har kommit fram. Vi vandrar runt och pratar med en del bekanta som även är där, vi köper facklor, tar lite fotografier och väntar på att polisen skall ge klartecken. Patrioter anländer i stort sett hela tiden, med pendeltåg, buss och bil.

Efter någon timmes väntan ställer vi upp oss i led, fyra och fyra. Vi norrlänningar hamnar i en internationell blandning, Engelsmän, Schweizare, Norrmän, att dessa patrioter från våra grannländer tagit sig till Salem är beundransvärt.


I väntan på avmarsch.



Vi får klarttecken av polisen och tåget börjar röra på sig, en del salembor och några mycket unga kommunister står efter vår marschväg, det flesta man ser till efter vägen är dock poliser och media.


Avmarsch.

Vi hör någon enstaka kommunistslyngel lång inne i skogen, vråla de för vänsterslöddren sedvanliga tillmälena. Dessa väcker dock mest muntra skratt i våra led, och en del önskningar om att vi kunde få ta hand om dessa förvirrade ungdomar själva.


Salembor efter marschvägen.



Väl framme vid Daniel mordplats stannas tåget upp och funktionärer tar omhand de släckta facklorna. De som har med sig blommor och ljus slussas fram till minnesmärket som har rests.




Nedläggning av blommor vid Daniels mordplats.

En minde scen med ett talarpodium har ställts i ordning för de talare och musiker som komma skall.



Först ut i talarstolen är Tomas Öhlund från Salemfonden, han talade om de problem mångkulturen ställer till med i vårt vackra land, om hur människor mår dåligt av detta samhälle och ingenting görs åt problemen.


Tomas Öhlund.

Näste man i tur var Stefan Jacobsson från Free The Order, han talade om det viktiga i att det nationella motståndet måste enas. Att man skall bortse ifrån personliga konflikter och se till det vi försöker åstadkomma, som är viktigare än allt annat.


Stefan Jacobsson.

Stefan Günther från Nordisches Hilfswerk var näste man i talarstolen, han talade bla. om att arbeta tillsammans med att sprida vårt budskap till så många som möjligt.

Preston Wiginton från Texas var så näste man, han pratade om bla. Fast denna kväll snart är slut så måste kampen mot våra fiender fortsätta.


Preston Wiginton.

Sedan sade Robert Vesterlund några ord till minne av Timmy Groths.
Därefter spelade Viktor Sjölund en nyskriven sång ” I Novembers sista timma” tillägnad Timmy.






Därefter var det dags för avfärd, vi tågade gemensamt tillbaka mot Rönninge pendeltågsstation där ett pendeltåg väntande på oss.

En uppmaning till alla Norrlänningar, planera in denna dag i almanackan. Visa er avsky mot det svenskfientliga våldet och mångkulturen.

Väl mött i Salem 2008!